Från Solvagnen till tidens mätbarhet

solvognen

När jag har åkt buss till jobbet på morgonen de senaste två veckorna har solen äntligen lyst och på väg hem på eftermiddagen har solen fortfarande varit uppe. Det får mig att tänka på en av dessa mentala tidsbilder som människorna, på den numera danska ön Själland, för cirka 3000 år sedan föreställde sig solens och dygnets dynamik.

På morgonen förde en fisk solen till ett skepp som bar med sig den till mitten av dagen. Då tog solhästen över och drog den vidare till eftermiddagsskeppet. Om aftonen förde en orm vidare solen till undervärlden där den mörknade. Nattskeppet bar den därefter tillbaka till morgonens utgångspunkt då fisken åter tog över. På det viset upprätthölls dagens kretslopp av solens assistenter; fisken, hästen, ormen och skeppet.

Solen som symbol var central i deras tankevärld. Såväl hällristningar, dekorationer på rakknivar som Solvagnen ovan i brons och guld vittnar om detta. Solvagnen – eller Solvognen som danskarna säger – med dess häst och rester av en vagn med sex hjul hittades i Trundholm mosse i nordvästra Själland år 1902. Den har daterats till cirka 1350 före Kristus. Förmodligen var den ett kultföremål i en religiös dyrkan av solen. I dag kan Solvagnen ses på Nationalmuseet i Köpenhamn.

Solvagnen rör sig från vänster till höger om dagen. Den motsatta sidan av solskivan är inte förgylld eftersom den representerar den mörklagda solen som om natten är på väg tillbaka till soluppgångens startpunkt. Solvagnens två sidor manifesterar alltså solens tänkta rörelse under dygnet.

Själv ser jag dygnet som en urtavla med en cirkulär rörelse i visarnas riktning – något jag inte lär vara ensam om i vårt klockcentrerade samhälle. Men det är inte en mer rationellt motiverad mental bild än tron på Solvagnens rörelse för 3000 år sedan.

Det finns inga direkta rätt eller fel utifrån naturliga referenter eftersom dessa inskränker sig till abstrakta storheter som planeternas rörelser, naturens växlingar och vårt eget åldrande och död. De flesta mentala tidsbilder kan därför sägas vara lika goda fantasier. Min mentala bild av dygnet som en klocktavla kan historiskt härledas till åtminstone 1300-talet då de första mekaniska klockorna kom.

Historikern och numera ständige sekreteraren i Svenska Akademien, Peter Englund, har skrivit en essä i ämnet, ”Om tidens historia”, i Förflutenhetens landskap. Historiska essäer (1991). Englund beskriver bland annat hur indelningen av våra liv i allt mindre objektivt mätbara enheter som timmar, minuter och sekunder har uppkommit. Behovet av en kvantifierbar tid har accelererat sedan 1800-talet vilket främst beror på kapitalets ständigt ökade krav på profit och arbetsproduktivitet. Våra liv görs så precist som möjligt likvärdiga med bytesvärdet parallellt med att vi synkroniseras med det globala flödet och omloppet av varor.

*  *  *

Hur visualiserar människor tid? Hur och varför tänker du själv exempelvis ett liv, ett år, en årstid, en månad, en vecka, ett dygn, en timme?

3 kommentarer

  1. Anna Lundberg · mars 18, 2013

    Intressant. Men vad menar egentligen Englund? Tidemätning tycks vi har sysslat med sedan ”ur”minnes ”tider” och jag kan lätt se nyttan för astronomer och vetenskapsmän att kvantifiera tiden på ett vettigt sätt, eftersom det är vårt sätt att mäta avståndet mellan två händelser. Jag tror också att en del religiösa ville veta exakt när de skulle vända sig till sin Gud och därför efterfrågade bra tidräkning.

    Men vad menar han med att behovet har accelererat sedan 1800-talet främst pga kapitalets vinstkrav? Menar han att behovet blivit starkare eller menar han att behovet i samhället blivit mer utbredd?

    Jag menar indelningen av tiden i timmar, minuter och sekunder gjordes väl innan 1800-talet, så ett starkt behov måste ju funnits innan dess, som inte var kopplat till profit och arbetsproduktivitet.
    Och att vi idag håller oss så noggranna så vi säger att 1 sekund är den tiden det tar för cesium133-atomen att genomföra 9 192 631 770 perioder kan väl knappast heller vara sprunget ur ett vinstintresse från kapitalets sida?

    • flyktlinjer · mars 19, 2013

      Jag måste framhäva att resonemanget är något som Englund bara antyder men som jag konkluderar och gör en poäng av. Det du skriver om är vetenskapshistoriska innovationer medan essän huvudsakligen är mentalitetshistorisk. Den handlar med andra ord främst om människors vardagliga tänkande och föreställningar. Grundresonemanget är att den detaljstyrda tiden har blivit oerhört mycket mer avgörande och närvarande i människors liv under industrialiseringen och urbaniseringen. Min poäng om det ökade behovet i samhället under 1900-talet handlar om både den ökade implementeringen och betydelsen.av en detaljstyrd tid i vardagen (orsakat av främst ekonomiska intressen). Kanske kan det sammanfattas och exemplifieras med att jag dagligen har betydligt fler anledningar till att titta efter vad klockan är, än vad min farfars farfar med största sannolikhet hade under en given dag.

  2. Anna Lundberg · mars 20, 2013

    ok, då är jag helt med 🙂
    missförstod lite, tolkade meningarna nedan som att indelningen av timmar, minuter och sekunder uppkommit utifrån kapitalets allt starkare behov av kvantifierbar tid (men läste nog lite för slarvigt 🙂 )
    ”Englund beskriver bland annat hur indelningen av våra liv i allt mindre objektivt mätbara enheter som timmar, minuter och sekunder har uppkommit. Behovet av en kvantifierbar tid har accelererat sedan 1800-talet vilket främst beror på kapitalets ständigt ökade krav på profit och arbetsproduktivitet.”

    Den detaljstyrda tidens ökande betydelse/närvaro som följd av industrialisering och urbanisering låter logisk.
    Bra exempel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s