Globaliseringen och det biologiska gränsskyddet

varroakvalstret

Det är inte bara varor, tjänster, kapital och arbetare som globaliseras. Även djur sprids över världen.

Likheterna mellan Australien och Västerbotten är få. En av ytterst få saker jag kan komma på är en speciell omständighet gällande bin.

I veckan har det varit en del notiser i australiensiska medier om landets biologiska gränsskydd och biindustri. Den oberoende senatorn för South Australia, Nick Xenophon, har initierat en utredning via Senate Rural and Regional Affairs and Transport References Committee Inquiry om framtiden för biindustrin i landet. Det första förhöret (hearing) hölls i tisdags. Även intresseorganisationen The National Farmers Federation är inne på frågan och vill ytterligare stärka det biologiska skyddet av landets gränser. Det för bipopulationer ödesdigra varroakvalstret har nämligen de senaste åren lokaliserats i grannlandet i Papau Nya Guinea. Sedan några år finns kvalstret också på Nya Zeeland.

Australien hör tillsammans med norra Sverige till de sista plasterna i världen dit kvalstret inte har kommit. Ännu, ska kanske tilläggas. I Australien är frågan om det biologiska gränsskyddet politiskt och ekonomiskt prioriterad och av stort allmänintresse sedan införandet och det våldsamma spridandet av kaninen och agapaddan i landet.

Varroakvalstret är en parasit som lever på och av honungsbin, eller närmare bestämt deras blodvätska. Kvalstret angriper både yngel och vuxna. Sveriges Biodlares Riksförbund skriver följande om varroakvalstrets skador:

Typiska symptom på varroaangrepp är bin med deformerade och outvecklade vingar samt förkrympta bakkroppar. Både täckt och öppet yngel kan i hårt angripna samhällen också vara skadat eller dött. Bisamhället måste vara kraftigt angripet innan biodlaren enkelt kan se några symptom. När väl skador är synliga kan samhället dö snabbt (http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/36/1/).

Jag vet inte riktigt vad det är med bin och deras utsatthet som fascinerar mig, men jag tror det har att göra med dialektiken mellan två var för sig både komplexa och känsliga samhällen: människans och biets. Vi är dessutom, för en stor del av vår föda, beroende av de små pollinerarna. De domesticerade bisamhällena är följaktligen en manipulerad, men också ömtålig och oumbärlig del, av det ekologiska systemet (för en utförligare diskussion om detta se inlägget ”Bin som civilisationskritik”: https://flyktlinjer.wordpress.com/2013/05/06/bin-som-civilisationskritik/).

Jämtland, Västernorrland och norrut är, än så länge, de sista delarna av Sverige med domesticerade bipopulationer dit varroakvalstret ännu inte har kommit. Glesbygden kan alltså ha sina fördelar då bipopulationerna söderöver inte har någon kontakt med de glest spridda bisamhällena norrut. Dessvärre är det förmodligen bara en tidsfråga innan även Sveriges nordliga delar nås av parasiten.

Biindustrin handlar inte, som man först kan tro, enbart om honung. Honungsindustrin står faktiskt bara för en bråkdel av den bibaserade ekonomin. Det är biets pollinering av grödor som är det centrala i industrin. I Australien är odlingen av mandlar, avokados, stenfrukter, bomull, meloner, pumpor – och otaliga andra kommersiella grödor – avhängig välmående bistammar.

Australiens jordbruksdepartement uppskattar bi- och honungsindustrin till 90 miljoner australiensiska dollar per år och att den direkt bidrar till jordbruksproduktion på mellan 100 miljoner och 1,7 miljarder dollar årligen (en australiensisk dollar motsvarar cirka 5,5 kronor). De indirekta produktionen som binas pollinering bidrar till rör sig om summor på 4 till 6 miljarder australiensiska dollar årligen (http://www.daff.gov.au/animal-plant-health/pests-diseases-weeds/bee_pests_and_diseases).

I fall varroakvalstret kommer in i landet är det därför stora summor och många arbetstillfällen som står på spel.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s