Frågor om Malmös gamla galgbacke

malmö kopparstick 1588

När jag för cirka två veckor sedan gick förbi Förskolan Rörsjön på Zenithgatan, såg jag, till min förvåning, att vad jag då trodde var Malmös gamla avrättningsbacke var borta. Tillplattad. Utplånad. Förskolans lekplats, som omgav backen, håller på att byggas om och bredvid dess forna plats stod en grävmaskin.

På platsen för Malmös gamla avrättningsbacke ligger idag alltså en förskola med tillhörande lekplats. En historiens eller ödets ironi kan det kanske sägas vara, men jag har uppskattat tanken på och synen av barn som springer omkring och leker där folk från slutet av 1400-talet till början av 1800-talet avrättades offentligt och ibland också steglades – det vill säga fick armar, ben och huvud avlägsnade från kroppen och uppspikade på hjul. Avsikten med det skärpta dödsstraffet var att det skulle vara förnedrande och fungera avskräckande. Stegling var under medeltiden och tidigmodern tid ett vanligt straff för människor som gjorde uppror mot staten.

När ”småbarnsskolan” byggdes 1929 hittades bland alla skelettrester ett kranium med ett hål rakt igenom, vilket visar på att det en gång varit uppspikat. Skallen återfinns numera, tillsammans med andra kvarlevor från utgrävningen, på Malmö Museer. Kanske har skallen tillhört en snapphane.

Den gamla avrättningsplatsen har visserligen en betydligt mer sympatisk funktion numera, men för dem som tror på en andevärld, med osaliga andar och liknande, är det nog inte en helt optimal lösning med hänsyn till barnen och personalen. Det kan kanske också sägas vara en fin användning, pensionering om man så vill, av offentliga avrättningar som förgånget fenomen. Och finns det inte en viss funktionell kontinuitet från avrättningsplats, som var ett slags folkligt fostrande underhållning, till lekplats för barn på en förskola?

Men att de tagit bort backen upprörde mig. Jag skrev därför ett något uppjagat e-post till ansvariga i Malmö stad. Jag beskrev det historiska värdet av backen och frågade efter protokoll eller dylikt från mötena där ombyggnationen hade beslutats och undrade i fall några övervägningar hade gjorts rörande det historiska värdet.

*  *  *

Under över trehundra år användes avrättningsplatsen. Det har gått att beskåda backen från Malmös blomstringstid som en av Danmarks viktigaste handelsstäder under senmedeltiden, via den tidigmoderna epoken som ekonomiskt närmast bortglömd men starkt befäst svensk garnisonsstad, fram till den följande industrialiseringen och snabba expansionen. Sedan 1830-talet har backen emellertid inte rymt några kroppar från avrättade människor. Placeringen var ingen tillfällighet. Den mest trafikerade landsvägen till Malmö från senmedeltiden kom norrifrån så avrättningsplatsen var strategiskt placerad invid vägen – som ungefär följde vad som idag är Föreningsgatan. Där låg avrättningsplatsen dessutom bara några stenkast från den vägkorsning som fanns vid, vad som nu är, Värnhemstorget. Galgen och de kroppar som stundtals fanns att beskåda på kullen, skulle fungera som varning och påminnelse för besökare att i Malmö rådde lag och rätt, varför det var bäst att inte hitta på några dumheter i staden.

Ifall man går in på Malmö stads kartarkiv är avrättningsplatsen i regel den enda byggnationen utanför skyddsvallarna och vallgravskanalen som går att identifiera på flera av kartorna ända tillbaka till senmedeltiden. Avrättningsplatsen finns till och med utmärkt på den äldsta kända Malmöbilden; kopparsticket i Georg Brauns och Franz Hogenbergs klassiska verk med stadsavbildningar, Civitates Orbis Terrarum, på svenska: Världsstäder (volym IV från 1588). Bilden ovan är ett utsnitt av kopparsticket. Galgbacken syns tydligt nere i bildens högra hörn, mellan väderkvarnen och våtmarken, som alltså är den gamla Rörsjön – som dikades upp i början av 1800-talet efter att staden hade blivit civil och systematiskt kunde byggas ut utanför skyddsvallarna. Brauns och Hogenbergs stadsatlas brukar för övrigt räknas som historiens första egentliga atlas eftersom städer från hela världen fanns inkluderade. Arkeologen, Malmöhistorikern och före detta museichefen på Malmö stadsmuseum, Sven Rosborn, skrev häromåret en läsvärd text i ämnet: Staden Malmös äldsta kartor. Även Rosborns text ”När Malmö skulle kartläggas” i sin lokalhistoriska bok En vandring i historien (2002) kan nämnas i sammanhanget.

Vidare är avrättningsplatsen utmärkt som ”galge backen” på Clas Bödkers karta från 1697; ”Galgebacken” på ”Fäldt charta öfver Malmö” från 1724; ”afrätts Plats” med två kullar på Pehr Sommars karta från 1781; ”Galgebacken” på G. A. Horns karta från 1805; samt ”Afrätts – plats” på 1850 års ”Karta öfver staden Malmö”. Samtliga historiska kartor finns i pdf-format på stadens tidigare länkade kartarkiv på nätet. Där kan säkert finnas fler kartor med avrättningsplatsen utmärkt som jag har missat.

Blosshögen, den medeltida avrättningsplats som föregick galgbacken, går fortfarande att beskåda bredvid Limhamnsfältet. Eftersom blosshögen dels brukades före de äldsta kända stadsavbildningarna, dels låg så pass långt från staden, är den inte inkluderad på äldre stadskartor. Blosshögen har för övrigt anor ända från bronsåldern. Det ska också poängteras att parallellt med att galgbacken var i bruk så användes också Kirseberget som avrättningsplats, under 1500- och 1600-talet. Men Kirsebergets avrättningsplats brukades enbart för människor dömda för särskilt avskyvärda brott, som häxkonst och barnmord. De straffades med det värsta tänkbara straffet: att brännas ihjäl uppe på höjden utanför staden. Bålen lär ha skett vid vad som nu är det gamla vattentornet.

*  *  *

För att återgå till min förfrågan svarade den ansvarige projektledaren och ingenjören att det inte fanns några protokoll, men däremot en planbeskrivning som han också bifogade. De hade heller inte hittat något som tydde på en galgbacke i form av skelett där. Kullarna skulle bli återställda i den nya utemiljön för barnen. Projektledaren påpekade dessutom att de två kullarna byggdes under 1990-talet.

Jag blev rätt ställd – jag hade ju fått för mig att åtminstone en av kullarna utgjorde resterna av den gamla avrättningsbacken. Frånvaron av skelett kunde bero på antingen att avrättningsplatsen låg en liten bit bort, eller att allt fraktades bort vid bygget 1929. Det förklarade också varför området inte är skyddat av kulturmiljölagen.

Jag skrev därför en förfrågan till stadens ansvariga antikvarier om hur det egentligen var ställt med området runt Förskolan Rörsjön. De skickade runt min förfrågan tills det hamnade på Kulturmiljöenhetens bord. Svaret jag fick häromdagen är klargörande:

Hej!

I fornminnesregistret har gravhögen den antikvariska bedömningen ”Övrig kulturhistorisk lämning”. Det står dessutom ”ungefärlig plats för” och ”undersökt och borttagen”. Den är registrerad som fornlämning nr 31:1 i Malmö stad.
Riksantikvarieämbetet Malmö 31:1

Avrättningsplatsen är registrerad som nr 31:2 i Malmö
Riksantikvarieämbetet
Den har den antikvariska bedömningen ”uppgift om”

Det var personal vid Malmö Museer som genomförde fornminnesinventeringen 1985 i Malmö kommun (Elisabeth Rudbeck och Bengt-Åke Samuelsson) I detaljplan för området från 1998 finns inte heller något omnämnande om några fornlämningar. Malmö Museer bör ha varit remissinstans vid framtagandet av planen och länsstyrelsens kulturmiljöenhet torde ha granskat den.

Platsen har sålunda inte något skydd i kulturmiljölagen och något särskilt beslut krävs inte för deras arbeten. Anmälningsplikten gäller om det skulle komma fram något.

Jag gick bort för att se hur det ser ut. Arbetena är inte helt avslutade. Det fanns en mindre avschaktad yta kvar och det stod en övergiven grävmaskin på platsen. Någon från firman som har schaktuppdraget fanns inte på plats. En på dagiset trodde att det var ett saneringsuppdrag och att backarna skulle byggas upp igen.

För att konkludera Riksantikvarieämbetets inventering är Förskolan Rörsjön alltså mycket riktigt platsen för en av Malmös gamla avrättningsplatser. Skelettfynden som gjordes där i samband med att skolan byggdes 1929 avlägsnades, varför där numera inte längre finns några lämningar. Platsen är därför inte heller skyddad i enlighet med kulturmiljölagen.

Det är lätt att missta kullarna på lekplatsen för resterna av avrättningsbacken. För som det påpekas i Riksantikvarieämbetets inventering ”På 1850-års karta finns det två streckade cirkel-markeringar påplatsen”. En galgbacke markerad med två ringar kan lätt tas miste för de två kullar med rutschbana och bro som tills nyligen låg på samma plats. Det verkar emellertid vara fel karta som åsyftas, för på 1850 års stadskarta finns, vad jag kan se, inga cirklar markerade på platsen, vilket det däremot gör på G. A. Horns karta från 1805.

Historiens ironi är alltså att lekplatsens två kullar på 1990-talet kom att byggas på mer eller mindre exakt samma plats där de två cirklarna på 1805-års karta markerar ”Galgebacken”.

Vad jag däremot inte har fått någon klarhet i är när galgbacken egentligen avlägsnades. Någon gång efter att den slutat användas under den andra halvan av 1800-talet verkar det som. Den historievetenskapliga litteraturen som anges i Riksantikvarieämbetets inventering, i kombination med studier av 1800-talets stadskartor, kan eventuellt ge besked.

Annonser

2 kommentarer

  1. N. Nilsson · september 6, 2017

    Jag gick på den förskolan i början på 80-talet och då var där två kullar där inne, så dom har fel i att dom byggdes på 90-talet. Jag minns att vi fick höra läskiga historier om dom kullarna av fröknarna. Det låter lite fuffens det här.

    • konflyktlinjer · september 6, 2017

      Intressant! Även de kullarna kan ju i och för sig ha varit nybyggnationer från 1900-talet. Även om jag är skeptisk till det så är det en kittlande tanke att kullarna kanske-möjligen-eventuellt kan ha varit intakta till modern tid och fungerat som lekkullar för barnen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s