Torkan och de menlösa gräsmattornas förbannelse

jeffrey smart 'north sydney' 1978

Jeffrey Smart ‘North Sydney’ (1978)

Extraordinära väderförhållanden, såsom den pågående värmeböljan och den medföljande torkan, är bara en av flera konsekvenser som den globala uppvärmningen kan ha. En annan är extrema nederbördsmängder. Torkan i Sverige bedöms av Jordbruksverkets chefsekonom, Harald Svensson, bli den värsta sedan den 1992, mätt i förlorade inkomster. I fall det inte snart kommer en ansenlig nederbörd kan den nuvarande torkan till och med bli ännu värre (Torkan kan ge miljardförlust för lantbruket). De alarmerande och oroande nyhetsartiklarna om torkan börjar nu bli så pass många att jag tänkte samla ihop några av dem som rör förhållandena i Skåne. De är intressanta inte minst i relation till den föregående diskussionen om kapitalismens dilemman i fråga om livsmedelsproduktionen och matförsörjningen.

  • ”Alla uttag av ytvatten utan tillstånd är nu olagliga. Det har Länsstyrelsen Skåne beslutat. Det är den långa torkan som har gjort att vattenflödena i Skånes sjöar, åar och bäckar är nere på extremt låga nivåer enligt Länsstyrelsen i Skåne” (Stopp för lantbrukare att vattna med sjövatten).
  • ”Torkan har lett till förstörda skördar och foderbrist. Nu kan lantbrukarna tvingas slakta djur i förtid (…) Konsekvenserna av foderbristen visar sig redan genom växande köer hos slakterierna. Det innebär i sin tur ett överskott av kött, vilket sätter lantbrukarna i en tuff ekonomisk sits. Samtidigt betyder många förtidsslaktade djur att det på lång sikt kommer finnas ett underskott av svenskt kött” (Akut läge för skånska lantbrukare).
  • ”Bönderna får skörda gräset på kommunens mark – för att få foder till djuren.
    Staffanstorps kommun har blivit nerringda sedan beslutet togs på onsdagen. Nu är det bråttom att dela ut gräsytorna (…) Möjligheten att skörda omfattar inte parkmark eller allmän platsmark utan till exempel sådan mark som är i ett detaljplaneskede men där det inte finns någon aktivitet för närvarande. Även osåld industrimark kan bli aktuell att använda i detta syfte” (Bönderna får skörda gräset på kommunens mark – för att få foder till djuren).
  • Till dessa mer akuta och påtagliga omständigheter kan tillfogas frågan om bidöden och insektspollineringen av odlingslandskapet. Eva Forsgren, som är samverkanslektor i biodling vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och forskar om honungsbin och deras hälsa, redde nyligen i en intervju kortfattat ut vad forskningen kan belägga i frågan, vilket verkar vara högst begränsat (Veckans fråga: Står vi inför den stora bidöden?).
  • Ett sätt att gynna den biologiska mångfalden, och däribland pollinerande insekter, är att låta vanliga artfattiga gräsmattor växa ostört en längre tid och helst omvandla dem till blommande ängsmark. Jörgen Wissman på SLU:s Centrum för biologisk mångfald, som forskar om gräsmattor, har poängterat följande:

    Det saknas en debatt om alternativen. I städerna kan grönytorna bestå av 70 procent gräsmatta. Det är i själva verket en stor potential för biologisk mångfald (…) En gräsklippare kräver stora insatser av energi och släpper ut stora mängder växthusgaser och partiklar, som påverkar både människa och miljö. Gräsmattor som klipps kort har få växtarter och kan ses som en slags gröna öknar, naturområden som begränsar den biologiska mångfalden (…) Det går åt mindre energi och mångfalden av växter och djur ökar. Om gräsmattan får växa ostört under en längre tid börjar arter som vitklöver, kärringtand, humlelusern och brunört att trivas. Många blommor gynnar i sin tur andra arter såsom pollinerande och fröätande insekter (Låt gräsmattan bli en blommande äng).

  • Wissman är delaktig i forskningsprojektet ”Lawn” som i en pilotstudie har låtit stora ytor av gräsmattorna på Ultuna, vid SLU:s Campus i Uppsala, omvandlas till ängsmark (Lawn as ecological and cultural phenomenon: Search for sustainable lawns in Sweden). I kommuner som Växjö, Helsingborg, Nybro och Borgholm har stadsplanerare och politiker tagit fasta på projektet och arbetar för att utöka kommunernas ängsytor.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s