Torkan och ringandet i död mans mobil

dödhultarn

Träskulptur av Axel Robert Petersson ”Döderhultarn”

Jag tänkte fortsätta mina anteckningar om värmeböljan och torkan från föregående inlägg, dock utan fokus på Skåne. Däremot kommer flera exempel att tas från Gotland.

  • Sedan jag skrev det senaste inlägget har jag rest runt med familjen i Skåne, Blekinge, Småland och på Gotland. Torkan är påtaglig överallt i landskapet. Värst var det i Kalmar län. Landskapet var fullkomligt sönderbränt av solen och på stora arealer med bland annat björk hade träden redan fått en lövfattig höstskrud. Trädforskaren Henrik Sjöman har förklarat fenomenet:

På björkarna syns vattenbristen tydligt, de är inte tåliga för torka. Det som sker är att trädet avvecklar lövkronan för att effektivisera vattenförbrukningen – ett sätt att överleva till nästa år. Men det har sitt pris. Utan löv förlorar trädet flera månader av fotosyntes och blir svagare till nästa säsong. De träd som lider mest i landet är de som står i städerna. Där sätter jag upp röd flagg. Vi kan förlora viktiga träd som är en del av det hållbara stadsbyggandet, utan löven blir platserna i städerna också varmare, det blir en kedjereaktion (…) (Städernas träd klarar inte värmen).

  • Som om en konsekvens av torkan ser vi ovanligt många och omfattande skogsbränder i Sverige. När det här skrivs har ungefär 25 000 hektar skog brunnit eller brinner fortfarande. De konkreta utlösande orsakerna kan variera – tåg, grillar, pyromaner, skogsentreprenörer, etcetera – men förutsättningen för den omfattning de har är extrem värme och torka. Brandrisken har gjort att merparten av landets länsstyrelser har utfärdat totalt eldningsförbud, alltså på både allmän och privat plats, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vill ha ett totalt eldningsförbud i hela landet (Efter extrema brandrisken − MSB vill utöka eldningsförbudet). I fall jag har förstått det rätt så är dagens industriella skogsbruk, med främst den snabbväxande granen, idealt för skogsbränder med alla dessa enorma arealer med täta rader av barrträd där lövträd och ängar har avlägsnats och våtmarker dikats ut. Gotland har i år bara haft någon smärre skogsbrand men kan som vilken del av landet som helt tas som exempel på hur kapitalismens industriella skogsbruk har omformat landskapet. På Gotlands museums historiska utställning om den danska arméns invasion av ön 1361, då en stor del av den manliga bondebefolkningen dödades, går det till exempel att läsa om hur ”Myrar, träsk och åar” försvårade framkomligheten för invasionsstyrkorna. Det är omständigheter som knappast utmärker dagens Gotländska landskap. Museibesökaren får om bondens dåtida landskap också veta följande:

Det medeltida landskapet på Gotland skiljer sig från det vi ser idag. All mark brukades av bonden på ett eller annat vis, men det fanns mycket mindre åkermark. Det var istället gott om ängar, hagar och myrar. Utmarkerna, det vill säga skogen och hällmarken, hade ungefär lika stor utbredning som idag.

I början av 1800-talet hävdade Gotlands landshövding att ”Gotland är inte en ö. Gotland är en sjö”. Det var då det. Jordbruket skulle rationaliseras och myrarna och träsken dikades ut och förvandlades till åker och äng. Problemet är att våtmarkerna, som det konstateras på Naturum Gotland, är livsviktiga:

För grodor, sländor och många andra arter är våtmarken både en perfekt barnkammare och ett välfyllt skafferi. Förr spelade våtmarkerna en viktig roll i gotlänningarnas försörjning. På myren kunde man jaga, fiska, skörda hö, och ag samt släppa ut betesdjuren. Fortfarande är våtmarkerna livsviktiga. De fyller på grundvattnet och minskar övergödningen genom att lagra kväve.

I Naturumets utställning står det vidare att läsa:

Ju större änge en gård hade, desto fler djur kunde överleva vintern och desto mer gödsel fick man till åkermarken. Därav uttrycket ”äng är åkers moder”. När konstgödsel och traktorer introducerades (under 1900-talets första hälft) behövdes inte änget längre och en del ängen odlades upp medan andra växte igen. Trots det har Gotland idag ovanligt många ängen, även om det bara är en bråkdel av vad som en gång fanns.

Detta ger förhoppningsvis en bild av landskapets radikala omvandling under industrialiseringen och antyder nog även något av de dilemman som dagens monokulturella landskap medför.

  • Nederbörden på Gotland har varit mycket under normal nivå varför Region Gotland har meddelat att: ”Efter 10 veckor stort sett utan nederbörd så blir det från och med lördagen den 14 juli bevattningsförbud över hela Gotland” (Spara vatten).
  • Från och med torsdagen den 26 augusti avråder SMHI från bad på Gotlands östra kust då deras satellitbilder visat på extrema mängder giftiga cyanobakterier, så kallade blågröna alger, runt ön. Överlag råder det kraftig algblomning i hela Östersjön, förutom i de sydvästra delarna. Algblomning är i sig en naturlig process. Men de senaste decennierna har bland annat övergödning, utsläpp och utfiskning lett till allt kraftigare algblomningar, särskilt under högsommaren (Extrem algblomning runt Gotland).
  • Den långa och varma sommaren har medfört ovanligt många drunkningstillbud i Sverige (se Svenska Livräddningssällskapets statistik Drunkningsstatistik). Onsdagen den 25 juli var det dessutom rekordmånga separata drunkningstillbud i landet med hela sju drunknade under enbart ett dygn (Värsta drunkningsdagen på flera decennier). För någon vecka sedan var jag med när en av dem som nog kommer att räknas till juli månads drunkningsoffer drogs upp ur den vik på Gotland som vi badade i. Det var en äldre man som bara skulle ta ett snabbt morgondopp. Bredvid vår bil stod en litet slarvigt parkerad bil med bakluckan öppen. Både jag och min sambo noterade att en mobiltelefon i den ringde allt mer frekvent under förmiddagen utan att någon svarade. Efter att kroppen förts iväg med ambulanshelikopter var polisen där och kollade telefonen och stängde bakluckan. Någon eller några anhöriga undrade då fortfarande vart han tagit vägen.
  • En av den globala uppvärmningens konsekvenser är extremväder med extrema regnmängder och extrem torka eftersom högtrycken och därmed även lågtrycken rör sig över samma områden under längre tidsperioder. Sannolikheten ökar således för å ena sidan värmeböljor och torka, och å andra sidan kraftig nederbörd, översvämningar och kraftiga cykloner (se t ex meteorologen Martin Hedbergs förklaring på sin blogg Beror värmeböljan på klimatförändringarna). Det verkar heller inte vara omotiverat att, som i medierapporteringen, sätta prefixet ”extrem” framför många av de ovannämnda effekter som den aktuella värmen och torkan för tillfället har i Sverige. I samspel med andra konsekvenser av vår industriella civilisation kanske vi nu ser en återkommande sommarmix som håller på att ta form av mer omfattande skogsbränder, försämrade spannmåls- och höskördar,* giftig algblomning, fler drunkningsolyckor och möjligen en latent vattenbrist.

____________________________________________________________________________________________

*Ett normalår genererar landets spannmål intäkter på runt 25 miljarder kronor. LRF räknar med en nedsättning i år på minst 30 procent, eventuellt upp till 50 procent. Och då är inte minskade intäkter och ökade kostnader för nödslakt, djurfoder och skörd av större arealer inräknade (Efter årets bränder väntar miljardsmällar).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s