Om konflyktlinjer

mao 'gör det bättre själv då'

Konflyktlinjer är ett sätt att tvinga mig själv att försöka tänka tankar ett, två, tre steg längre och formulera dem innan de försvinner eller omvandlas till något helt eller delvis annorlunda.

Eftersom konflyktlinjer är en del av nätets offentlighet är ambitionen även att tänka tillsammans med er andra och bidra till ett större samtal.

Såtillvida är bloggen också något av ett idéarkiv över mina försök att koppla upp mig med vårt gemensamma utforskande och tänkande.

En något utförligare form- och innehållsdeklaration kan läsas i inlägget En digital trädgård.

E-post: konflyktlinjer@gmail.com

Annonser

8 kommentarer

  1. henrik · augusti 22, 2013

    ”Alltför mycket är sig likt i det patriarkala klassamhället nästan hundra år efteråt.” skrev du om Hans Villius berättelse om Sverige 1916. Jag är väldigt nyfiken på hur du menar att ”alltför mycket är sig likt”? Vi lever idag i ett samhälle där jämställdheten mellan män och kvinnor aldrig varit bättre, vi lever också i en tid där fattigdom varit så obefintlig som någonsin innan, och framförallt lever vi i ett land där individens frihet respekteras mer än den någonsin innan gjort. Dessa saker är de absolut viktigaste skillnaden, och om man ska prata om hur stor andel denna skillnad gör om man jämför med då så skulle jag säga att de som gör att ”alltför mycket är sig likt” bara är små guldkorn du noterat för att på så sätt kunna få ett slags alibi för din politiska övertygelse (vilket ter sig tydligt vara åt det radikala vänsterhållet).

    Du föregår med missvisande och verklighetsavvisande fakta, alltså fakta som ur sitt sammanhang inte hänger ihop med den verklighet vi lever i, och det är ett betydande retoriskt snedsteg från din sida. Även om du inte gillar dagens system måste även du kunna medge att vi fått det mycket bättre än vad vi hade förr, och du måste också kunna erkänna att vi inte lever i ett samhälle där fattigdom, klassamhälle och patriarkala strukturer är ett stort samhällsproblem, åtminstone inte så stort som det var förr i Sverige, och som det är i vissa delar av världen idag. Det du däremot kan motsätta dig, om du vill ha ett tips, är det faktum att klasskillnaderna ökar. Om du gör det ger du en långt mer verklig bild av Sverige idag, och det kan folk känna igen sig i och du kan få dessa att lyssna på dina åsikter, och i bästa möjliga fall kunna påverka andras åsikt. Det verklighetsfrånvarande Sverige du beskriver kommer du aldrig att vinna sympatier hos allmänheten för, utan det kommer bara att få dig att förefalla som, ja just det, verklighetsfrånvarande.

    • flyktlinjer · augusti 25, 2013

      Ja du, det är ju en väldigt stor diskussion det här med klassamhälle och patriarkat om den inte konkretiseras. Det kan den lämpligen göras genom att föras som en empirisk fråga. Det har självklart skett stora framsteg i båda frågorna i Sverige sedan 1900-talets början. Men det har också skett tillbakagångar.

      Som du själv påpekar ökar klasskillnaderna. Tapio Salonen är professor i socialt arbete och har den senaste tiden diskuterat den ökade barnfattigdomen. Och barn blir ju som bekant fattigare därför att deras föräldrar blir fattigare. Salonens debattartiklar kan vara en ingång till den samtida forskningen om klassamhället. Se exempelvis den här artikeln: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ojamlikheten-bland-barn-har-okat-kraftigt_7842004.svd.

      På jämställdhetsområdet verkar ojämlikheten – ja den finns bevisligen – vara mer statisk än ökande. Statistiska Centralbyrån är en bra början om du vill ha fakta om både klassamhället och patriarkatet. I fråga om det sistnämnda se exempelvis SCB:s publikation ”På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012”: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____342527.aspx.

      • Henrik · januari 25, 2014

        Där är också ett snedsteg i din retorik, att du hänvisar till, förvisso kunniga, men partiska personer. Att hänvisa till Tapio Salonen är enligt mig att vinkla argumentet, då han har uppenbara vänstersympatier (har själv varit på ett par föreläsningar med honom). Visst ska hans syn också räknas, inte tu tal om det, men om jag ska se detta ur något konkret så får du nog uppvisa fler (gärna oberoende) källor från olika politiska led som påpekar detsamma som Tapio. När det kommer till SCB är deras anställdas personliga åsikter och granskningar också det något man måste få styrkt av fler än ett verk. Risken finns, om man bara fokuserar på de källor man gillar innehållet i, att man hamnar i en, vad jag vill mena, plausibilitetsstruktur. Du är historiker (eller åtminstone väldigt intresserad), och således bör du ha bättre koll på källkritik än så.

        Om vi dock ska återgå till sakfrågan är det ”tyvärr” direkt felaktigt att jämföra 1916 med 2012 (då detta skrevs) av fler än en orsak. Dels handlar 1916 om en tid då Sverige var omringat av ett världskrig, vilket således innebar att frågor rörande klass och patriarkat kom i andra hand, vilket det absolut inte gör idag. Dels också för att 1916 var en tid då konsumtionssamhället var nytt och således inte utvecklat till den nivån som idag, både sociologiskt och idealistiskt. Men mest av allt är det också viktigt att förstå att 1916 också var en tid då en betydligt större del av Sveriges befolkning var bosatta på landet, och som sådant också hade starka återverkningar på könsroller och klassamhället. Där har du tre viktiga punkter i varför det inte går att jämföra 1916 och idag.

        Ska vi se Sverige ur ett internationellt perspektiv på den tiden vi idag, ironiskt nog, kallar ”fattigsverige” så stämmer det förvisso att fattigdomen då var långt mer påtaglig än den är idag. Men jämför man med andra länder går det ganska snabbt att uppvisa att fattigdomen Sverige genomled var mild i jämförelse med många andra länder i Europa. Ska vi prata Tyskland var fattigdomen och klassamhället långt merpåtaglig än i Sverige, och detsamma gäller för såväl England, Frankrike och Belgien, mfl. Så den groteska fattigdom som beskrivs i Sverige från tiden före och under första världskriget är extremt ytlig och inte baserad på ett samtida perspektiv. Detta är klart jämförbart med synen på antiken kontra synen på medeltiden (som du vet inte var en mörk tid att leva i).

  2. flyktlinjer · januari 25, 2014

    Jag förstår inte riktigt varför du hänger upp dig så mycket vid en kort passage där jag förbigående nämner att Sverige under 1900-talets början precis som nu är ett patriarkalt klassamhälle. Det är ett konstaterande på en generell makronivå och uppenbarligen ingen närmare jämförelse tiderna emellan. Därför är det helt meningslöst att du behandlar passagen som någon slags systematisk komparation. Självklart finns det massor av historiska omständigheter som skiljer 1916 års Sverige från 2014 års Sverige! Det förtar emellertid inte faktumet att Sverige under hela 1900-talet har varit en del av en kapitalistisk civilisation där män snarare än kvinnor har befunnit sig i maktpositioner.

    Referensen till Tapio Salonens artikel var bara ett exempel på vart det går att börja läsa om hur dagens klassamhälle kan definieras i forskningen. Vill du läsa mer forskning om klassamhället så kan jag exempelvis tipsa om det senaste jag läste i ämnet; antologin ”Den sänkta löneandelen – orsaker, konsekvenser och handlingsalternativ” (2013). Forskare inom ekonomi och ekonomisk historia problematiserar och undersöker i den hur och varför löntagarnas andel av nationalinkomsten – löneandelen kallad – har minskat drastiskt sedan 1980-talet, medan ägarnas vinster tvärtom har ökat.

    Men det verkar ju kvitta vad jag hänvisar till eftersom du varken är beredd att beakta forskningen som sådan eller hänvisa till någon annan. Ifall du är kritisk till Rädda Barnens rapporter eller SCB: s statistiksammanställning får du kritisera deras metodik. Att avfärda dem rakt av eftersom du menar att Salonen är vänstervriden och att SCB skulle vara ett tendentiöst feministnäste (!) får nog sägas vara oseriöst och direkt antiintellektuellt.

    • Henrik · januari 27, 2014

      Fast jag har ju inte helt avvisat dessa källor, utan tvärtom sade jag tydligt att dessa källor ”var intressanta”, men jag betonade också att man måste kunna styrka detta med fler än en källa, och helst oberoende källor. När det dock kommer till rädda barnen är jag kritisk till dessa organisationer pga. deras ekonomiska vinning i att överdriva siffror (hur vida de gör det eller inte kan jag dock inte besvara, då UG:s granskning enligt mig inte heller var speciellt tillförlitlig).

      Men ändå vill jag försöka förstå dig, och därför ska jag nu skriva ett par kritiska frågor:
      1. Även om klassamhället fortfarande existerar är det inte dess existens som för mig ter sig som intressant, utan vad som är intressant är hur pass påtaglig den är. Enligt min uppfattning var klassamhället 1916 (jag fokuserar på det året nu) långt mer påtagligt för människorna då de som stod lägst svalt och de som var överst hade allt de kunde önska. Då får man också ha med i beräkning att andelen hjon och fattiga i Sverige då var långt fler än idag (fattigdom definierad som att man lever under existensminimum), och den generella levnadsstandarden skiljde sig mycket klasserna emellan. Att det skulle existera ett lika påtagligt klassamhälle idag är något jag finner ytterst osannolikt. Jag själv är en person som under några år tjänade under 10 000 i nettolön, och då upplevde jag mig som ”fattig” i relation, men inte var det tal om någon svält eller sådan misär som fanns för de i motsvarande situation under början av 1900-talet i Sverige. Så min fråga är helt enkelt om du tycker att det är klasskillnadernas existens som är problemet, eller om det är hur pass påtagligt klassamhället är?

      2. När det kommer till vänstern har jag väldigt svårt att ta ”vänsterfolk” (som jag i fortsättningen kommer att kalla dem) seriöst. Anledningen är att vänstern alltid säger sig ta de svagas parti, men ändå gör man inte det. Nu kanske du blir röd av ilska pga. min nonchalans, men jag har faktiskt en saklig grund för påståendet.

      Bland vänstern finns det ett enormt stor engagemang för Palestina. Detta engagemang ter sig mycket tydligt i hur man arrangerar demonstrationer och direkta aktioner, som ska vara till förmån för Palestina. Men det är just detta engagemang för Palestina som gör att jag inte kan ta vänsterfolk seriösa. För om jag ska nämna krig som är dödligare än det mellan Israel och Palestina så återfinns krigen i Tadzjikistan, södra Thailand, Sri Lanka, Colombia, Peru, Mexiko, etc. Om jag ska nämna några krig som pågått under en längre tid så har vi krigen i Filippinerna (1945), Kurdistan (1919), Kashmir (1945), m.fl. Inga av dessa krig har väckt ett särskilt stor engagemang hos vänstern.

      Men det slutar inte där, för den absolut dödligaste konflikten i vår samtid är kriget i Kongo-Kinshaza. Detta krig har pågått (de jure) sedan 1998, har skördat mellan 3 och 5 miljoner människoliv och har ett slagfält som motsvarar hela Västeuropa. Dessutom visar ny statistik att drygt 1000 kvinnor våldtas dagligen i Kongo, och inräknat som ”kvinnor” återfinns också prepubertala flickor, eftersom att man i juridisk mening är ”kvinna” i Kongo då man gift sig (det är där vanligt att barn giftes bort när de är mycket unga). Det är en grotesk och bisarr situation, men i Västeuropa är engagemanget för denna konflikt nästan obefintlig. Faktum är att detta också har återverkningar på hur hjälporganisationer väljer att fördela sina pengar. 1999 fick Kosovo dubbelt så mycket nödhjälp som hela Afrika, t.ex.

      Detta är den största orättvisan i vår samtid. Ändå har jag aldrig sett något engagemang för Kongo bland vänsteranhängare. Så min fråga, som förvisso inte berör ämnet historia, är varför engagemanget för Palestina är så stort medan engagemanget för Kongo är nästintill obefintligt bland vänstern?

      • flyktlinjer · januari 27, 2014

        På den första frågan så svarar jag att jag tycker att klassamhällets existens är problemet. Och den andra frågan förstår jag inte riktigt varför du ställer till mig. Jag är nog en rätt dålig företrädare för någon allmän vänsterism – som du för övrigt kan finna en hel del kritik mot på bloggen. ”Vänster” och ”höger” är dessutom så pass diffusa begrepp att det oftast är helt meningslöst att använda dem. Är det så att vänsterfolk endast engagerar sig i Palestina och ingen annan konflikt? Vad baserar du det påståendet på? Är högerfolk generellt mer engagerade i de övriga konflikterna du nämner? Och vad angår det mig? Jag för ingen sådan diskussion på bloggen så varför försöka föra den med mig? Vill du föra en allmän diskussion om att du inte gillar vänsterpolitik får du göra det med någon annan, eftersom jag är så pass lite ”allmän vänster” att jag överhuvudtaget inte känner mig träffad av en sådan diskussion. Jag är fullkomligt obrydd ifall du inte gillar vänsterpolitik – det gör ofta inte jag heller.

  3. SvSt · augusti 2, 2016

    Du har skrivit om Unheimlich och Trollvinter. Det är ett spännande tema som jag skrivit en uppsats om: http://libris.kb.se/bib/14720705?vw=full

    • konflyktlinjer · augusti 9, 2016

      Roligt att forskningen om Mumintrollen och Tove Janssons litteratur fortsätter!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s